Jag ser ljuset i tunneln

Här ligger de, högarna av fluffiga rutor som blir så vackra när de virkats ihop till en sjal, men som är ack så tråkiga att göra. Jag virkar efter ett mönster helt och hållet, för första gången i mitt liv. Enda egna kreativiteten var när jag valde mina fyra färger i början, annars har jag varit mönstret troget.


Och det här med att virka efter mönster kanske inte riktigt är min grej... Jag saknar funderandet på vilka färger jag ska välja, hur de ska kombineras, hur nästa del av amigurumin ska se ut och hur jag ska få den så... Men sjalen ska bli klar. Idag har jag avslutat alla de hela rutorna, nu är det bara tolv triangelformade bitar kvar, sedan ska den virkas ihop. Och sen - Tadah! Världens jubel! Hoppas jag.