Filt till landet

Här kommer en liten titt på det som är början på en ny, stor, underbar yllefilt till vårt gamla hus. Den tar lite tid för det är en herrans massa trådar att fästa hela tiden, men jag tror att det kommer att vara mödan värt när den är klar!

Höst och frusna tår

Japp. Hösten är här med allt vad det innebär. Än så länge innebär det mest trevligheter tycker jag. Lite dagsljus hinner man se och träden flammar i sitt allra vackraste. Himlen har varit mestadels blå och luften är härligt krispig att andas in. Men - kylan är här och jag som tillhör det frusna folkslaget har börjat bunkra sjalar, mössor och vantar. Samt planera för ett par nya tofflor. De som är på bilden gjorde jag till min mor. De är virkade och tovade i maskin. Mönstret är mitt eget såklart. Har fortfarande inte lärt mig läsa andras mönster. Hmmm, börjar tro att det aldrig kommer att ske. En del av det jag gillar med det här virkeriet är ju den kreativa biten, själva hittapåendet liksom, så jag fortsätter nog med det.

Välkommen Älgen!

För ett tag sedan fick jag en beställning på en älg. Efter lite klurande gjorde jag en älg som sedermera flyttade till Afrika. Mycket spännande äventyr för en liten älg från Sverige ska jag säga. Älgen trivs bra och skickar ibland en hälsning till mig. I början av sommaren fick jag en till beställning på en älg. En likadan.
-Visst, sa jag.
-Inga problem, sa jag.
Fast... lite problem blir det när man har gjort en älg på frihand och inte skrev upp något mönster och man sen ska göra en likadan... Så nu har jag de senaste dagarna suttit och tittat på bilder på min gamla älg på datorn och försökt återskapa den. Vad tycker ni? Ganska likt va? Den Nya Älgen har dessutom fått en liten, liten svans. Glömde bort att älgar har svans när jag gjorde den första. Oops. Den nya älgen är den med lite tjockare armar och ben, med vit bakgrund. Att benen och armarna är tjockare beror dels på att jag ville "tjocka" på dem lite, dels på att jag använt ett annat garn.

Väskan är klar!

Oh, vad jag är glad. Nu är den verkligen helt klar. Tillbringade förmiddagen med att sy fast fodret. För hand. Det konstigaste av allt var att det inte var tråkigt ett endaste dugg. Jag som brukar avsky att sy för hand. Jag har fodrat väskan med ett jättefint linnetyg (tack mamma). Väskan har tagit ganska lång tid att göra, dels för att det är ett evigt färgbytande, dels för att jag har gjort en massa andra saker samtidigt. Jag brukar ha flera projekt på G samtidigt.


Dessutom tycker jag att smågrejerna som man gör på slutet, kanten runt handtagen, blommor och blad och sådant alltid tar mycket längre tid än jag tror. När jag tänker att "Nu, är jag klar, bara det här pyttelilla kvar..." så är det en massa timmars arbete kvar egentligen.

Väskan är virkad i Muskat med virknål 2,5. En märklig variant som jag har fixat till själv för att den skulle bli lite mer greppvänlig. Den ser inte klok ut, men är faktiskt riktigt skön. Mönstret är Attic24 som jag har skrivit förut, med lite egna tillägg.